FÖDD 13 sept 1945 av estniska flyktingföräldrar - Aleksander Küng och Regina (född Lüüdik) - i Ockelbo, Gästrikland,
GIFT med Lena Sommer 1975-99,
BARN: Daniel (f.1974), Emilie (f.1978), Frida (f.1986),
SLÄKTINGAR: moster Lili (f. 1919) fd chef för Arkeologiska museet i Göteborg samt en rad släktingar i Estland, funna först sedan jag 1988 tilläts återvända till (Sovjet-)Estland efter att ha varit portförbjuden i hela Sovjetunionen i arton år,
BOR i Malmö och sommarbor i Mossbystrand (väster om Ystad),
ADRESS: fax 040-98 40 42, epost andres.kung@mailbox.swipnet.se,
FRITID: läsa (och tidigare skriva) böcker, spela tennis och golf, se romantiska komedier på TV 1000, resa,
Estniska skolan i Stockholm 1952-58.
Årsta skola 1958-60 och Enskede gymnasium i Stockholm,1960-64, studentexamen 1964.
Handelshögskolan i Stockholm, civilekonom 1967.
Språkstudier vid olika universitet i Sverige och utomlands, bland dem Sorbonne i Paris (som franska statens stipendiat).
Liftat sedan tonåren och därigenom besökt ett hundratal länder som drygt 20-åring.
Jobbat på dussintal språk. - främst svenska, estniska, engelska, franska, tyska, spanska samt knagglig finska och ryska.
Liberala Studentklubben Sthlm (=Stockholm), ordförande 1966-67.
Folkpartiets Ungdomsförbund, styrelsesuppleant 1970-71.
Folkpartiets partistyrelse, ledamot 1982-91.
Folkpartiets Internationella fond, ordförande 1982-1991.
Sveriges Riksdag, ersättare i oktober resp december 1982.
Estniska Liberala Partiet (i Sverige), styrelseledamot sedan 1973.
Estniska Liberala Partiet (i Estland), grundarmedlem 1990; partiet kallas numera Reformierakond (Reformpartiet) och har ett par gånger deltagit i regeringen.
"Exilparlamentet" Esternas Representation i Sverige, ledamot sedan 1977, flest röster (tillsammans med min barndomskamrat, journalisten/författaren Ülo Ignats) vid de flesta valen under 1970,-80 och 90-talen.
Estnisk ordförande för den Baltiska Freds- och frihetskryssningen sommaren 1985.
Medlem av en rad andra estniska och baltiska organisationer som studentkorporationen Vironia, forskarsammanslutningen Association for the Advancement of Baltic Studies (AABS), Estniska Kommittén, Vänskapsförbundet Sverige-Estland.
Estlands Kongress, vald till ledamot våren 1990 med flest röster av samtliga sverigeester.
Rådgivare till Estlands dåvarande "president" (egentligen ordförande för Estlands Högsta Sovjets presidium) och regering.
En av grundarna till Måndagsrörelsen till stöd för Baltikum 1990-91.
Amnesty International, suppleant i svenska sektionens styrelse i början av sjuttiotalet.
Resistance International (RI), ordförande i svenska sektionen 1984-86.
Sveriges Invandrarförfattares Förbund (SVIFF), ordförande 1984-86.
Friheten i Sverige, ordförande från grundandet hösten 1985, efter sammanslagningen med Medborgarrättsrörelsen (ledd av f regeringsrådet Gustaf Petrén) vice ordförande 1988-90 och ordförande 1990-93 i Medborgarrättsrörelsen Friheten i Sverige.
Medlem av en rad organisationer från Amnesty International och Östeuropeiska Solidaritetskommittén till Sveriges Författar- resp. Journalistförbund.
Efterträdde Herbert Söderström som redaktör för kulturkvarten OBS 1969-72 ("Sveriges Radios dittills yngste chefredaktör" med bl a Peter Werner och Staffan Hildebrand och en rådgivargrupp bestående av Rolf Alsing - senare chefredaktör för Aftonbladet , Carl Bildt och Urban Ösby - senare psykiater vid Huddinge sjukhus.
Utrikeskommentator i TV 1:s familjeprogram Barnjournalen 1972-82 (med Bengt Fahlström som redaktionshef och/eller programledare).
Medlem av redaktionen för det kristna nyhetsprogrammet "Mellan himmel och jord" (med bl a Siewert Öholm och Lars Adaktusson).
Varit krönikör i en rad svenska och estniska dags- och veckotidningar.
Ofta anlitad som föreläsare av skolor, församlingar, föreningar och företag.
Skrivit två pjäser för radioteatern - en om den estniske motståndsmannen Sergej Soldatov och en om den ryske baptisten Georgij Vins.
Utgivit 50 böcker på svenska, bland dem ett trettiotal om Estland och Baltikum. Den första var reportage- och debattboken "Latinamerika - reform eller stagnation" (1969). Egentligen var vi ett dussintal ungliberal som skulle skriva den boken, men en efter en föll de små "negerpojkarna " ifrån och så fick jag skriva kapitel efter kapitel ytterligare. Undras om jag dristat mig att börja om jag vetat att jag måste skriva hela boken själv?
De senaste - eller som svenskar med dålig språkkänsla eller förlorat förtroende för mig som författare brukar säga - sista om Baltikum är den praktfullt illustrerade handboken "Baltikum" och närmast akademiska avhandlingen "Sverige och Estland. Äntligen goda grannar?", båda utgivna 1991, samt personligt hållna resehandböcker om Estland, Tallinn, Riga resp. Vilnius (1990 resp 1992). Min allra senaste bok "Helig dåre" (Sellin, maj 2001) som handlar om Erik Edin och hans framgångsrika arbete med att rädda alkoholister och narkomaner inom LP- och numer EE-stiftelsen.
Flera av böckerna har utgivits på finska, en del på estniska, lettiska, engelska, tyska, norska, isländska, polska, japanska och koreanska.
Medlem av Sveriges och Estlands Författarförbund, varit ordförande för Sveriges Invandrarförfattares Förbund (SVIFF) 1984-86 samt styrelseledamot i Eesti Kirjanike Kooperativ (Estniska författarkooperativet) i Lund.
Kommenterad bokförteckning bifogas i slutet.
Estniska Kommitténs kulturpris för att jag ansågs vara "den otvivelaktigt mest förtjänstfulle och framgångsrike presentatören av Estlands problem för den allmänna opinionen...Andres Küngs böcker, liksom hans övriga publicistiska verksamhet inom detta område, saknar motsvarighet", 1974.
Hedersledamot av demokratiska motståndsrörelsen i Baltikum 1977.
Garanterad författarpenning ("livstidsstipendium") från Författarfonden sedan 1978 (kan enligt reglerna utdelas till den som varit yrkesverksam i minst tio år och utgivit minst tio böcker samt visar "hög och stigande kvalitetskurva").
Herbert Tingsten-priset 1979.
Det första Aleksander Kaelas-priset, 1980, instiftat till minne av min mosters förre man, som bl a utgav skrifter om Baltikum för Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Kroatiska Riksförbundets frihetspris och hedersmedlemsskap för mitt "fleråriga stöd för den kroatiska minoritetens kulturella intressen och för (mitt) engagemang i kampen för de mänskliga rättigheterna även i Kroatien), 1983.
Tidskriften Contras frihetspris för att jag "på ett brett fält förtjänstfullt arbetat för att uppmärksamma allmänheten på och engagera den i frågor som rör mänsklig frihet och värdighet. Detta engagemang har varit sakligt och outtröttligt och byggt på breda kunskaper. genom att budskapet utformats lättillgängligt har det fått genomslagskraft i media och därmed positivt påverkat det allmänna medvetandet om dessa frågor i vårt land.Särskilt stora insatser har Andres Küng gjort för att sprida kunskaper om situationen i de baltiska staterna, våra tidigare nästan okända grannländer, och Latinamerika", 1984.
Esternas Representation i Sveries kulturpris för mitt "publicistiska skapande", 1984.
Ervin och Eili Nômmeras pris, 1985.
Estniska Studentförbundet (EÜS) pris, 1986.
Ungerska Riksförbundets diplom med anledning av "högtiden på 30-årsdagen av den Ungerska Revolutionen 1956," 1986.
Estniska TV-programmet Dialogs pris för politisk och publicistisk verksamhet (sedan jag ifrågasatt dåvarande utrikesministern Sten Anderssons uttalanden efter dennes första besök i Baltikum), 1989.
Lettiska Centralrådets hedersdiplom för "utomordentliga insatser i kampen för LETTLAND och lettiska folkets frihetssträvanden under åren 1990-1991", 1991.
Estlands utbildningsministeriets diplom för "humanitärt bistånd till Estlands utbildningsväsen", 1992.
Tackbrev från Estlands president och premiärminister i samband med 50-årsdagen, 1995.
Lettlands högsta statliga umärkelse, Trestjärneorden, tilldelades jag av dåvarande presidenten Guntis Ulmanis i november 1998 och
Estlands motsvarighet, Vita stjärnans orden, av president Lennart Meri i februari 1999.
"Estniska Kommitténs i Sverige styrelse beslutade vid sitt styrelsesammanträde den 6 mars 1974 att tilldela Andres Küng sitt kulturpris.
Andres Küng, författare och journalist, är otvivelaktigt den mest framgångsrike och förtjänstfulle presentatören av Estlands problem för den allmänna opinionen. I många tidningsartiklar, men särskilt i sina hittills på svenska, tyska, isländska och estniska utkomna böcker, har han med anmärkningsvärd skicklighet behandlat framför allt Estlands samtida svårigheter och därvid även betraktat det förgångna och framtiden.
A.Küngs böcker är livfullt skrivna och behandlingen av ämnet bygger på grundligt studium av materialet.
Andres Küngs inlägg präglas av saklig stil samt av att han skriver om förhållanden som han känner väl.
Det finns ingenting som går att jämföra med Andres Küngs böcker, och hans övriga publicistik inom detta område, när det gäller litteratur som presenterar Estlands problem för världen.
Stockholm den 30 mars 1974
A.Reintamm, ordförande
H.Mark, byråchef."
Heinrich Mark blev senare premiärminister i den estniska exilregeringen, där jag var erbjuden posten som kulturminister men tackade nej för att stå friare som opinionsbildare, och ännu senare blev han t f president. ;Men på grund av den svenska regeringens erkännande av den sovjetiska ockupationen fick han inte utöva någondera ämbetet i Sverige där han bodde (och bor). Att han också är min gudfar spelade förhoppningsvis ingen roll för att jag fick ovannämna pris...
"Republiken Estlands premiärminister
Ärade herr Andres Küng!
De allra bästa ônskningar med anledning av Er 50-årsdag. Energi och livsglädje för följande långa årtionden i privatlivet, framgång och arbetsglädje i näringslivet!
Med hälsningar
Tiit Vähi"
Premiärministerns brev överlämnades av näste premiärminister, Mart Siimann, men att han skulle bli det visste han knappast då... På plats vid mottagningen var också tre fd premiärministrar: Indrek Toome, Edgar Savisaar och Mart Laar.
.. ..
"Republikens President
Värderade Andres Küng,
Du hörde alltid till dem, som trodde på Estland och bevisade det i ord lika väl som i handling. På Din femtionde födelsedag tackar Dig Republiken Estland Dig för det arbete Du utfört och önskar Dig fortsatt lycka, hälsa och håg!
Din
Lennart Meri
Stockholm den 13 september 1995"
Den dåvarande president var alltså på besök i mitt första hemland och kunde därför inte delta, men hans företrädare Arnold Rüütel var kvar i mitt andra hemland och var med. Han hade förresten skrivit ett ganska trevligt förord till min stora handbok "Baltikum" (Winbergs, Sundsvall 1991). Här ett utdrag:
"Med glädje har jag följt mannen från min hembygd, Andres Küng, vars släkt härstammar från Saareküla på Saaremaa (Ösel), och hans verksamhet för att utveckla förbindelserna mellan Estland och Sverige. Han har bidragit till att återupprätta såväl färje- som flygförbindelserna samt vid sakapandet av den Ekonomiska samarbetskommissionen mellan Estland och Sverige och det Marknadsekonomiska centret i Tallinn.
Jag har haft tillfälle att ta emot många grupper av journalister, affärsmän, politiker och kulturintresserade som på Andres Küngs initiativ har besökt Estland under senare år. Det har också för mig personligen varit en källa till glädje att få använda honom som tolk och rådgivare såväl i Nordiska Rådet som i andra sammanhang.
Med tacksamhet har jag följt Måndagsrörelsen, som i Sverige lär ha utvecklats till en bred folkrörelse till stöd för de baltiska folkens fredliga frihetskamp. Andres Küng är en av initiativtagarna till denna rörelse samt styrelsemedlem i Estlans informationskontor och Vänskapsförbundet Sverige-Estland.
Det finns knappast någon som gjort mer än Andres Küng för att i Sverige informera om Estland och det estniska folket.
Arnold Rüütel
Ordförande för Republiken Estlands Högsta Sovjet" (=Estlands "president").
Den som vill ta del av motsvarande förord av Litauens president Vytautas Landsbergis och Lettlands Anatolijs Gorbunovs är välkommen att titta i ovannämnda bok.
Ägare och VD för konsultföretaget Andres Küng AB. Styrelseordförande för den estniska företagsgruppen Info Enterprises Group (IEG), som ägs och drivs tillsammans med (hemma-)estniske partnern Viktor Siilats och hans hustru Krista. IEG omfattar bl a :
- det helägda videoföretaget Eesti Video (EV; Estlands Video), som 1993 blev huvudägare till Estlands första privatägda TV-bolag EVTV som i sin tur blev störste ägare i TV3 Estland,
- Balti merekaatrid (BMK;Baltic Motor Cruisers), generalagent för Nimbus, Storebro, engelska Princess och amerikanska Bayliner.
- Market Economy Center (MEC; helägd avdelning inom IEG), ordnar konferenser, presskonferenser, större marknadsundersökningar mm.
Även styrelseordförande för helägda Info Auto (IA), generalagent för Ford, Volvo Personvagnar och Renault samt Volvo Penta).
Tillsammans med Siilats störste ägare i Baltikums ledande nyhetsbyrå Baltic News Service (BNS) tills vi häromåret sålde våra aktier till Bonniers resp Sanoma-koncernerna.
Ni kan nå mig via:
fax 040 98 40 42